UPPSNACK

INFÖR VÄSTGÖTALOPPET 23 SEPTEMBER med HANNA NÄSLUND

PUBLICERAD: 20 september 2017

 

Långloppssäsongen 2017 lider mot sitt slut med ett sista avgörande finalrace i Ulricehamn, en tillställning som alltid kantas av härlig stämning och grymt MTB-väder! Vi tar ett sista uppsnack med Hanna Näslund som vi stöttat och följt under hela sommaren. In på hjul!


Namn: Hanna Näslund
Ålder: 30
Bor: Hammarbyhöjden, Stockholm
Yrke: Marknadskommunikatör

Följ Hanna:
Instagram – hannanaslund
Blogg: https://www.bicycling.se/blogs/hannanaslund/index.htm


– Halloj Hanna! Du vet vad som vankas: The Grande Finale! Känslor?
– Sorg och bedrövelse förstås! Finns det ett liv efter Långloppscupen? Skämt åsido. Att köra hela cupen med uppbackning har varit både lyxigt och utmanande. Trots att jag missade tre tävlingar pga sjuka har tävlingsschemat varit tight, då jag dessutom kört ett par landsvägsrace. Så det kommer kännas tomt, men samtidigt skönt att få vila kroppen och ladda om inför nästa säsong. Och nya äventyr förstås. Mersmaken är på topp, för att underdriva lite.


– Ska bli så kul att se dig rulla in under portalen. Något mål?
– Inför det sista loppet börjar jag sent omsider komma ikapp formen igen efter lång sjukdomsperiod i juli/augusti. Startfältet i min klass (D30) ser spännande ut, då de flesta av de jag brukar köra hyfsat jämnt med kommer vara på plats. Min målsättning är en pallplats, men det är en offensiv sådan och det kommer krävas både dagsform, pannben och lite flyt för att lyckas med det den här gången. Mitt mål med totalen var en topp-3, och det började lovande då jag ledde cupen efter tre tävlingar. Sedan har en kombo av hårdare motstånd och uteblivet tävlande för egen del gjort att jag nu snarare kör för topp-5. Men sånt är livet!





Förutom resultat och tider, har cupen levererat?
Det har varit en fantastisk sommar, och jag skulle alla dagar i veckan göra om det här projektet om jag fick chansen. För varje tävling som gått har jag blivit alltmer övertygad om att MTB-världen är en plats att trivas i. Så många underbara människor jag mött! Både längs banan och bland arrangörerna. Vi har bjudits på både vackra och utmanande banor, och det som överraskade mig mest var att de första två loppen var oväntat tekniska (jämfört med vad jag hade hört om långlopp), vilket jag enbart ser som ett plus. Atmosfären är grym, och Långloppscirkusen har känts ”större” än vad jag hade väntat mig.


Vad vet du om Västgötaloppets bana?
En bana som från början varit snabb och relativt oteknisk har varje år utvecklats och blivit längre och fått mer stig och utmaningar, vad jag hört. Också en av de tuffare i cupen höjdmetermässigt (1200 hm), vilket för egen del kommer kännas ordentligt när jag nu endast kört ett MTB-lopp sedan början av juli. Så jag packar med pannbenet även denna gång!


Några speciella förberedelser?
Nu börjar rutinerna sitta rätt bra. Jag äter lite extra några dagar innan, ser till att fylla på med vätska och kanske även vätskeersättning dagen innan, och sen brukar jag faktiskt köra rödbetsshots kvällen innan. Det är nog mest en mental procedur, men allt som kan hjälpa dig känna både fysisk och mental styrka är ju bra skit. Det blir en sen ankomst till Ulricehamn på fredag, så någon optimal uppladdning blir det inte heller denna gång. Men sån är verkligheten för oss Svenssons, med ett liv vid sidan av cyklingen ;)





– Och hur ser sedan livet efter Mitsubishi MTB Challenge ut?
Det blir en lite lugnare höst med hopp-och-lek-cykling, och tid för drömmande om nästa cykelsäsong. Jag har ett par helger inbokade med fjällcykling i Jämtland (där jag har min familj) och i Högbo (rekommenderas varmt!). Och bäst av allt – det finns magisk höstcykling utanför dörren, i Nackareservatet där jag bor.


– Vet att det är tidigt att sia om, men hur ser du på 2018?
Bring it on! Mersmaken är total, och planeringen i full gång. Jag har sedan ett par år tillbaka spanat på att köra etapplopp i MTB, och det vore kul att göra verklighet av den drömmen nästa år. Då jag senaste åren pysslar med Adventure Racing (multisport/terrängtriathlon i flerdygnsformat) drar jag gärna åt det äventyrliga hållet. Så att kombinera cykling och äventyr skulle vara optimalt. Kanske blir det ett ”Så bakas en cyklist – VOL 2”-projekt. Håll utkik!


– Känner du dig som en färdigbakad cyklist nu?
Absolut inte! Ju mer jag lärt mig, och ju mer jag fått insikt i hur avgörande en effektiv teknik och strategiska skills/erfarenhet är för att bli en duktig långloppscyklist, desto större respekt har jag fått. På ett bra sätt. Tävling är oslagbar träning, och även om min säsong varit bakvänd resultatmässigt (med de bästa placeringarna i de första loppen) känner jag att jag cyklat smartare för varje lopp. Rent tekniskt har jag gjort en jätteresa i år, och den bana jag och Emil Lindgren körde under den clinic vi inledde projektet med känns som en helt annan stig såhär ett halvår senare. Självklart för att jag fått bra tips längs vägen, men också för att jag helt enkelt lagt mycket tid på att utmana mig tekniskt i sommar. Det var mitt fokus och mitt mål. Och det känns svinkul att vi lyckades med det!


– Och hur skulle du sälja in långlopp på MTB till en oinvigd kamrat?
För dig som är nyfiken på att tävla i MTB är långlopp ett optimalt sätt att få uppleva vackra stigar i ett inramat format. Med tävlingsbanor av en teknisk svårighetsgrad som alla klarar, en fysisk utmaning som får dig att känna dig grymt nöjd med dig själv efteråt, och omgiven av en fantastisk atmosfär kommer långloppet ge dig sug efter mer tävling och cykling!


– Vilka fördomar skulle du vilja slå hål på?
Långlopp är tråkigt, för det är bara grusväg”. Absolut inte! Vissa av loppen innehåller absolut stora delar lättåkta partier. Men som sagt förvånades jag av att lopp såsom Bockstensturen och Långa Lugnet utmanar dig rejält på sina håll, och att vissa av deltävlingarna innehåller så mycket som 50% stig. Jag lovar – du vill inte ha mer än så. Det blir rejält jobbigt ändå, när distanserna är uppåt 8-10 mil.

Ska bli grymt att ses i Ulricehamn, vi peppar för episkt Hanna-ladd! Stort tack, och kör hårt!



Fotocred: Ulf Öjebo /Hanna

Till alla cykelkläder